Hur bygger man en gemenskap i ett samhälle med en stor muslimsk minoritet? Är det, som biskop Eva Brunne i Stockholm säger, roligt att de bygger moskéer, och att Malmö är ett spännande exempel? Är det roligt att muslimer tvingar bort judar från Malmö? Är multikultur, islamisering, otrygghet, försämrad välfärd, kvinnoförtryck, sharialagar roligt?
Biskopinnan var i höstas deltagare i en hatdemonstration mot det islamkritiska partiet Sverigedemokraterna, och vid vid riksdagens öppnande i Storkyrkan i Stockholm hetsade hon mot dem. Men hon har fått allting om bakfoten, det är inte muslimerna som är offer, tvärtom är islam en religion som förföljer kristna och homosexuella som hon själv. Om det kommer nya gaskammare i framtiden är det knappast de av Förintelsen och kolonialismen skuldtyngda västerlänningarna som kommer att bygga dem...
SD är således bättre än sitt rykte. Nazistämpeln är falsk, den passar bättre på islamisterna och deras medlöpare i västvärlden. Som Storbritanniens ledare under andra världskriget Winston Churchill sade: "Framtidens fascister kommer naturligtvis att kalla sig anti-fascister."
I riksdagen har SD redan hunnit uträtta en hel del. Kent Ekeroth: "De har medfört att besparingar på regeringskansliet kunnat göras; att Alliansen tvingades att samarbeta med S i Afghanistanfrågan vilket medförde att Sverige antog en ståndpunkt som låg nära SD:s; att den svenska fjällvärlden skyddas; att det med SD inte blir någon utförsäljning av Vattenfall."
Multikultur och islamisering medför försämrad välfärd. De faktiska bevisen för detta är på gång genom att Sverigedemokraterna nu har tillgång till riksdagens utredningstjänst.
Ett invandringskritiskt parti i riksdagen är inte fel!
