(Titeln är en självmotsägelse eftersom talibaner förbjuder musik) 
Den kommunistiske trubaduren Mikael Wiehe har tidigare hyllat diktaturen i Kuba, gått till attack mot dronning Margrethe av Danmark, varit frontfigur för palestinierna vid en tennismatch i Malmö, försökt "sjunga bort regeringen", och nu har han upphöjts till programledare i TV4.
Wiehes världsbild har inte ändrat sig nämnvärt sedan hans Hoola Bandoola Band bildades för 40 år sedan. Skillnaden från då är att Marx bytts ut mot Muhammed, men rövarmoral som rövarmoral. Opinionsundersökningar påstår att unga människor liksom tidningarnas ledarskribenter röstar på de rödgröna, så tydligen var hans låtar effektiva instrument för hjärntvätt.
Nu är det inte kapitalet som är huvudfienden, utan "rasisterna". Men invandringsmotståndet beror på värden som jämställdhet, demokrati, djurs rättigheter, lag och ordning – rasism har inte något med det att göra.
Samtidigt som Wiehes maskerade kompisar är ute i Gamla Stan och demonstrerar och kastar stenar och raketer på "nazister", pågår Nobelfestligheter.
Det blev ingen frihet och jämlikhet - det blev muslimskt broderskap i stället. Vill man ha ett kärnvapenkrig i Mellanöstern, ja då kan man ju glädjas åt att den iranska revolutionen har spritt sig till Egypten, och ge Nobels fredspris till en anhängare av brödraskapet, medan man till Nobelfesten låter bli att bjuda in den noble förkämpen för västlig kultur, Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.
Reinfeldt - en statsminister totalt förblindad av sitt personliga hat
