Rubriken syftar inte på att Miljöpartiet tog sig in i riksdagen via en lögn (säldöden berodde inte på miljöförstöring utan på ett säl-virus) utan på att de bytte fot och blev EU-anhängare när Lissabon-traktaten skulle antas. Tidigare hade man använt sitt EU-motstånd för att fiska efter väljare, men nu insåg man förmodligen att i och med att Sverige förlorade sin suveränitet var det lockbetet förbrukat.
Kanske EU:s samarbete med arabländerna i Medelhavsunionen har bidragit till fotbytet. Många framträdande miljöpartister är ju engagerade i Palestina-grupperna och har goda förbindelser med Mellanöstern.
I en träffsäker artikel, Makt över journalistiken, skriver Lars Åberg:
"Miljöpartiet får starka siffror i sympatimätningar bland journalister och utgör en förening av två påtagliga medieimpulser: liberal vänsterkritik av samhällsförhållanden och egennyttig ekonomisk konservatism. Man skulle kunna ringa in det som ett feelgood-parti för dem som vill vara snälla mot invandrare och ändå ha lov att sätta sina egna barn i friskolor utan förortsungar."
Jag skulle vilja tillägga att det är en bedräglig illusion av "feelgood". I toppen av miljöpartiet har vi att göra med några rutinerade extremister som kommit på att deras gröna färg inte alls behöver symbolisera miljö utan något helt annat...
...läs mer: Telefonräkning, matrester och Säpo
